Många tankar i min kropp, får det att snurra runt i min mage. Orimligt men katastrofrädslan finns ändå inom mig. Förr ville jag inte se den, men nu genom att tala om den, så släpper jag den varje dag en bit.
Rädslor att det ska hända barnen något, eller för att jag ska tas ifrån dem alldeles för tidigt på något sätt.
Rädslor kring allt som händer kring tex ISS fruktansvärda terror. Mår så dåligt när jag läser eller ser ngt våldsamt i världen. Alla barn som inte får ett bra liv såsom mina barn har det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar